Just nu är jag inne i ett skov.

Har mig själv att skylla för denna gången.

Jäkt och stress sätter direkt igång ett skov.

Hela kroppen skriker av smärta, tröttheten som tär på mig. 

Händerna som inte fungerar, fötterna som smärtar för varje steg jag tar,

Stelheten i kroppen som gör att jag går som en robot.

Om jag skulle finna knappen där det står

                                        SMÄRTFRI

                                                skulle jag TRYCKA direkt.

Dessa piller mot värken hjälper mig inte. Dom är som sockerpiller för min kropp.

Jag vill INTE äta starkare för beroende risken finns. Kortisonet vägrar jag äta. Vilket

gör att kroppen hamnar i skov så ofta.

Man sitter fast i ett skruvstäd som bara kniper åt mer och mer. Man väntar på någon ska lösgöra mig.

Tyvärr finns det ingen :(

Idag ligger jag i soffan, slut i kroppen, mår illa av värken, rör jag mig så skriker min kropp.

Tårarna som brinner bakom ögonlocken hela tiden. Tröttheten som gör att jag somnar hela tiden.

Vaken en halvtimme, sover en timme, vaknar en stund, somnar igen......Jävla dag

Måndag ska jag till reumatologen. Min dröm är att dom lägger in mig för finna rätt smärtlindring.

Så jag får en ganska fungerande vardag. Man kan inte leva så här.

Varje morgon känns som en mardröm, vet inte hur kroppen ska fungera.

Så många vänner säger KOM HIT, här kan du koppla av.

Men jag kan inte resa.....sjukdomen stoppar mig.

Dom gånger jag kan åka någonstans är så viktiga för mig. Bryta min isolering och träffa människor.

I denna sjukdomen blir man isolerad.

Nu har jag funnit en Live chatt på FB. Där har jag mött många underbara människor som får mig att skratta, känna mig speciell och jag får ett socialt liv.

Jag sänder inte så ofta för jag vill inte att dom ska tröttna på mig. 

Så idag vinner min sjukdom

FUCK SLE......FUCK THE PAIN.....FUCK LIFE.....FUCK MY TEARS......

Puss på er <3