Den frågan ställer jag mig minst en gång i timmen per dygn.

                                           VARFÖR ? ? ? ?

Fattar inte att just JAG fick denna diagnos. 

Ingen i min släkt har denna sjukdom, men jag fick den.

Tydligen räckte det inte med min tragiska uppväxt, utan livet måste straffa mig till mitt sista andetag.

Vad har jag gjort för fel? Det enda jag har gjort är att blivit född.

Född till ett liv som är ett helvete från början till slutet.

Klart jag har massor av vackra minnen i livet. Dom fick jag i vuxen ålder.

Första vackra händelsen var när jag träffade barnens pappa. Hur kärleken kom in i mitt liv.

Jag som aldrig blivit älskad för den jag är. Nu fick jag äntligen känna hur det känns att bli älskad.

Dagen jag blev mamma var nog det häftigaste jag någonsin upplevt.

När man fick barnet på bröstet, såg detta vackra ansikte, hörde skriket, kände livet på bröstet.

När ögonen öppnades och våra blickar möttes för första gången var så mäktigt att det går inte förklara i ord hur det kändes. Hjärtat bara växte, känslan att detta liv har levt i min kropp i nio månader, blivit en människa, mitt barn, vårt barn, miraklet....... orden räcker inte till.

Idag när jag sitter med facit i handen, skulle jag kunna gjort något för att förhindra mitt öde.

                                                     NEJ. 

Mitt liv har varit underbart trots min svåra barndom, mina sjukdomar och mitt andra äktenskap som slutade i katastrof.

Detta livet har trots allt format mig till den jag är idag.

                                                 JAG ÄR

                                                                MARIE

Det som gör så ont inom mig är min SLE. Att jag kanske inte få möjligheten att få det liv jag alltid

drömt om när barnen är vuxna.

Hur värken trots allt styr min vardag. Jag vet inte i vilket skick jag vaknar i varje morgon. 

Hur svårt det är för mig att planera.

Att jag inte vågar öppna mitt hjärta igen. Hur svårt det är att låta mig bli älskad i sjukdomen.

Ingen förtjänar en sjuk livskamrat.

                                         Mina barnbarn är den största glädjen jag har just nu.

Mina barn är det bästa som hänt mig.

                                Dagen när mina barn fick sina egna barn var så stort.

Är så tacksam att jag fick uppleva denna resa tillsammans med dom.

Varje gång jag ser in i mina barnbarns ögon stannar hjärtat en stund. Känner mig så stolt. Känner mig så älskad.

Måste berätta om en händelse ......

Jag var barnvakt åt Felix som är Emmys son. Han är född den 2 juni i år. 

Gänget skulle på hockey och jag fick äran att vara barnvakt. Busade som attan med Felix på golvet.

Han skrattade så han svettades.... jag står över honom på alla fyra och gör roliga läten mot honom.... han stannar upp....tar upp sina små händer....lägger sina händer på mina kinder....håller dom där och bara tittar mig in i ögonen. Dessa ögon säger hur mycket han älskar mig.... jag började gråta och pussade honom på pannan med orden.......

                                     MORMOR ÄLSKAR DIG FELIX

Jag trodde aldrig att jag skulle få uppleva denna dagen. Ni anar inte vad detta betydde för mig.

Aldrig någonsin har jag känt mig så speciell som jag gjorde i detta ögonblick.

                        Så magiskt.....så äkta....så speciellt

Tack Emmy och Stefan att jag får vara den mormor jag är. Att ni ger mig så mycket förtroende att ta hand om mitt barnbarn. Att ni ger mig denna möjlighet att ge den kärlek han behöver från mig. Att han får minnen som han bär med sig hela livet. 

                                        Älskar er <3

Vet många undrar varför jag inte skriver om mina upplevelser med mitt första barnbarn William.

Jag har upplevelser med honom också, men annorlunda eftersom jag har inte varit barnvakt åt honom ännu.

Den dagen kommer också. Då får ni ta del om dessa också.

Älskar William exakt lika mycket. <3

Puss på er <3

#spotify

 

deninrekampen

23 november 2016 00:17

Sv: Tack vännen <3 Försöker skriva så personligt och ärligt jag bara kan. Inte så längesen jag gick ut med vem jag är på bloggen, egentligen skrivit i snart 1 år på den, men rensat inlägg som jag inte ville ha kvar :)

Menar du att jag ska skriva hur sims får mig att må när jag spelar eller mer att du vill jag ska berätta om spelet? :)

Såklart jag länkar till dig! Om du vill så kan vi till och med göra ett länkbyte om du vill det :)

Svara gärna som kommentar hos mig, så jag inte missar ditt svar!

Kram! <3

http://deninrekampen.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Idag fick jag samtal av dietisten. Är så glad att äntligen händer det något positivt i livet   Ska få hjälp med att få ordning på magen med hjälp av rätt mat. Sen ska jag börja i deras viktklubb. Ska egentligen på föreläsning och inskrivn...

Det nya året har anlänt.   Dom oskrivna dagarna som jag ska fylla med                                       Så mycket glädje jag kan   Nårslöfte?              NEJ Hade ändå gjort löftet till mig själv långt innan jul. Köpte mitt gym kor...

  Vet i hur lätt det är att ta på sig "offerkoftan". Efter mi skälsmässa, min operation, min sjukdom, dödfall, ångest..... Så lätt att bära denna tunga och blöta kofta som bara trycker ner mig mer och mer.   Att man väljer att ta på sig "OF...

  Idag hade jag telefontid med min medicinläkare. Ja, vad ska jag säga.......   Jag förstår inte vad det är som pågår runt omkring mig. Bestäm er om jag ska ha behandling eller inte. Sluta skicka runt mig på olika undersökningar som jag r...

  Idag hade jag en tid till min reumatolog.                       Äntligen, som jag har väntat. Få en tid till reumatologen är nog det svåraste som finns, spelar ingen roll hur sjuk du än är.   Jag har sett fram mot denna dagen i vemod.  ...